idag hamnade jag pa en shoppingtur i Jamaica avenue alldels sjalv. sa javla skont och sa javla jobbigt. Det ar drygt att vara pa helspann i flera timmar och glo misstanksamt pa alla som ger dej kommentarer..man vet ju aldrig om de ska rana dej eller inte. valdta dej. doda dej?
Okej okej...jag ar inte san.
jag ar den som springer runt utan nan som hellst radsla att nat kan handa mig, babblar med den ena an den andra om vader och vind.
Men jag ar inte dum eller korkad. Jag ar pa min vakt. Och jag vet att man hellre spelar med om nan raggar pa dej an att dissa dem. Jag larde mig for nagra ar sedan av min jamaicanske bror. Han larde mig att vara streetsmart.
Fick en utskallning av baby nar jag ringde hans jobb eftersom jag inte ringt pa flera timmar och han va orolig. Samma sak nar jag kom hem, Mr och Mrs gav mig en utskallning. Nar jag visade mina nya skor for Mrs sa tyckte hon att min dag inte vart sa dalig trots allt.
Nu maste jag bara charma baby nar han kommer hem fran jobbet.
Helst innan han kommer hem, maste ringa honom och vara sot. Vill ha en Chery Slurpee!! =)