Okej jag tog en liten break. Det behövdes. Jag funderade några timmar på om jag skulle ta en riktig paus från bloggen, det kändes som att jag skulle behöva det...men...jag har ju alldelens för mycket tid i mitt liv att tänka på, och alldelens för få människor i min närhet som jag kan disskutera livet med just nu. Telefon och mail funkar faktiskt inte alltid....men jag tror jag har blivit lite beroende av att ha bloggen som en dagbok.

 Igår var en jobbig dag. Jag blev av med mitt jobb, precis 2 timmar efter att jag och ena chefen pratat om hur bra det gick för mig. Chef nummer 2 meddelar att han känner en tjej som han hade lovat skulle få jobbet. Efter en hel del dissusioner så bestämdes det att hon skulle få komma in och jobba måndag - onsdag och på onsdag ska de bestämma om de ska behålla mig eller henne. Min chans = 0.00%. Jag tror inte för 5¢ att de kommer välja mig över en tjej de redan känner.
Jag är alltså tillbaka på ruta 1, och utan nån som helst energi att fortsätta söka jobb, absolut 0% tålamod och 0% leende på läpparna.
Man kan lugnt säga att jag blev deppig. Efter att ha skrikit och blivit skriken åt av Kevin övere telefon blev det McDonalds och en hel del prat och tårar (från mig då...helevetet kommer behöva frysa till is innan Kev gråter).
Så är det. Efter att Kev kom hem igen vid midnatt så hade vi ett långt och väldigt seriös samtal och vi har en hel del saker som ligger och svävar i luften just nu, och det käns som vi står för en hel del viktiga beslut. Vi hamnade iaf på en Diner kl 4.30 imorse och käkade grekisk mat och försökte fundera ut allt. Det gick inte så bra. Idag blir en lugn dag.