It's over!
Gud va dramatsikt det låter, haha - men menades på ett bra sätt.
Det blev inte så galet här hos oss, som tur var! Strax innan klockan 4 imorse var jag uppe och ammade Kadien och nyheterna sa att Irene väntades komma med full styrka rakt mot vårat område och strax efter det gick strömmen. Som tur var (och hur det var möjligt vet jag inte....) men den kom tillbaks på efter bara några minuter. Samma sak hände en gång till under natten. Massa regn och starka vindar höll i sig under hela natten men lugnade ner sig under morgonen, och vi vaknade till ett ganska skönt väder! Molningt, och varmt - men med riktiga vindpustar. Jag tror vi kommer hålla oss inomhus ändå resten av dagen, då de pustar som kommer verkar vara starka nog att man kan tappa balansen av dem!
Värre än såhär har vi faktiskt inte sett från våra fönster åtminstonde, och det är grannens staket som fått en gren över sig. Jag vet inte om jag nånsin berättade det - men strax efter att vi köpte det här huset (men tillhörande djungel på bakgården, alla träd är nu borttagna) så hade vi oväder och ett av våra träd blåste ner och slog sönder SAMMA grannes förra staket. Hon gav oss en ordentlig utskällning och skickar fortfarande hatblickar varje gång vi ser henne, så Kevin skrattade gott imorse att "at least it's her own damn tree this time" Karma, kanske?
Tyvärr har inte alla våra nära & kära haft samma tur, flera av våra vänner fick evakuera igår och idag har telefonerna gått högvarv för att kolla varandras status. Tanisha & Okeeffe sitter utan el sen kl 2 inatt, och med ett nedblåst träd utanför huset. Clarks familj evakuerades då de bor nära stranden och kom hem idag till översvämmad källare och vattenskador. Det verkar som New Jersey fick värsta smällen, samt North Carolina innan Irene avtog i styrka innan hon slog till mot New York, och jag känner verkligen starkt för dem som sitter utan el och med vattenskadade hem just nu. En varm tanke också till de som förlorat någon pga stormen, ex fallande träd och elledningar.
Min mammas flyg är självklart inställt och vi vet inte när hon kommer bokas om till. Det låter kanske som en självisk sak att säga med tanke på vad andra går igenom - men det känns verkligen jobbigt att hon inte är här idag! Ja, jag har väntat och längtat efter henne sen jag var hemma i julas, och det var 16 månader sen hon var här ♥
Det blev inte så galet här hos oss, som tur var! Strax innan klockan 4 imorse var jag uppe och ammade Kadien och nyheterna sa att Irene väntades komma med full styrka rakt mot vårat område och strax efter det gick strömmen. Som tur var (och hur det var möjligt vet jag inte....) men den kom tillbaks på efter bara några minuter. Samma sak hände en gång till under natten. Massa regn och starka vindar höll i sig under hela natten men lugnade ner sig under morgonen, och vi vaknade till ett ganska skönt väder! Molningt, och varmt - men med riktiga vindpustar. Jag tror vi kommer hålla oss inomhus ändå resten av dagen, då de pustar som kommer verkar vara starka nog att man kan tappa balansen av dem!
Värre än såhär har vi faktiskt inte sett från våra fönster åtminstonde, och det är grannens staket som fått en gren över sig. Jag vet inte om jag nånsin berättade det - men strax efter att vi köpte det här huset (men tillhörande djungel på bakgården, alla träd är nu borttagna) så hade vi oväder och ett av våra träd blåste ner och slog sönder SAMMA grannes förra staket. Hon gav oss en ordentlig utskällning och skickar fortfarande hatblickar varje gång vi ser henne, så Kevin skrattade gott imorse att "at least it's her own damn tree this time" Karma, kanske?
Tyvärr har inte alla våra nära & kära haft samma tur, flera av våra vänner fick evakuera igår och idag har telefonerna gått högvarv för att kolla varandras status. Tanisha & Okeeffe sitter utan el sen kl 2 inatt, och med ett nedblåst träd utanför huset. Clarks familj evakuerades då de bor nära stranden och kom hem idag till översvämmad källare och vattenskador. Det verkar som New Jersey fick värsta smällen, samt North Carolina innan Irene avtog i styrka innan hon slog till mot New York, och jag känner verkligen starkt för dem som sitter utan el och med vattenskadade hem just nu. En varm tanke också till de som förlorat någon pga stormen, ex fallande träd och elledningar.
Min mammas flyg är självklart inställt och vi vet inte när hon kommer bokas om till. Det låter kanske som en självisk sak att säga med tanke på vad andra går igenom - men det känns verkligen jobbigt att hon inte är här idag! Ja, jag har väntat och längtat efter henne sen jag var hemma i julas, och det var 16 månader sen hon var här ♥
Kommentarer
Trackback
