my official apology....

Jag känner att jag är i en ny period av mitt liv. Jag vet inte om det beror på att jag ska bli mamma, eller att jag faktiskt haft tid att smälta och acceptera mitt liv här nu, hur som helst så känner jag mig mer stabil och lugn som person. Lite mer vuxen helt enkelt.

....Och med det kommer såklart allting som gjort att jag ändrats som person.... det finns - som för alla - saker jag inte gjort/sagt som jag borde, och saker jag gjort/sagt som jag inte borde. En del var nödvändigt för situationen och det rätta att göra just då, men en del var bara för att jag inte visste bättre just då.

So to make rights out of my wrongs. I'm sorry.

Och jag vet att de flesta av er inte kommer veta vad det här inlägget handlar om. För en speciell person (och vissa få som vet all historia) så är det här den enda gång jag kommer ta upp ämnet igen, och det betyder inte att jag vill att vi ska prata om det - jag måste bara få det sagt.

You did me wrong, and I tried to get out of it the best way I knew how. I didnt know how to handle situations like that and things would be different now if I had to go through it over again.
I wish nothing of it ever happened, and I wish we were still friends. Still family. You meant more to me that you'll ever know. I miss our friendship. I miss being your sis. I know you are a changed person too, and a part of me still loves you a lot, and I wish you the best.

Jag vet att du läser detta, och jag vet att du vet att jag menar det.
Once and for all.









Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Belle - trebarnsmamma i New York

Follow your heart ♥

RSS 2.0